Gitarrens strängar
Gitarren har sex strängar och dessa kan vara stämda på olika sätt, vilket bestämmer vilka toner som uppkommer då de spelas. Det finns en standardstämning som man normalt refererar till då man pratar om gitarrens toner och varje strängs namn.Lär dig strängarna
Bilden under visar varje sträng och dess ton med bokstavsbeteckningar. När man skriver ut tonerna brukar man börja från den översta strängen (notera att detta blir den understa när du läser av bilden, som är från gitarristens perspektiv) och gå nedåt, vilket ger bokstäverna: E, A, D, G, B och E.
Stämskruvar och strängar med namnen på tonerna.
Det finns alltså två e-toner och ibland skrivs standardstämningen EADGBe. Att andra e-tonen skrivs med en liten bokstav beror på att den är i en högre oktav.
Varför är då gitarren stämd på just detta sätt? Skälet är inte på grund av nödvändighet utan är ett val utifrån den spelbarhet just de här tonerna på de öppna strängarna medbringar (det ska nämnas att det även finns alternativa stämningar). Denna uppsättning toner gör nämligen att det går att spela många vanliga ackord på de första banden på gitarren, vilket helt enkelt gör gitarren mer användbar som musikinstrument.
Den översta är den lägsta och den understa är den högsta
Ja, den översta strängen (här refereras till position) är den lägsta (här refereras till ton). Så tänk dig för när du anger vilken sträng det är frågan om och likadant när du läser instruktioner som har att göra med olika strängar.
Den understa strängen blir därför den som ger den högsta tonen (dvs. minst bas och mest diskant). Därför kallas den understa strängen ibland för den högsta strängen.
På Gitarr.org används oftast översta och understa i stället för lägsta och högsta om strängarna för att undvika missförstånd.
När man pratar om fjärde, femte, sjätte strängen och så vidare räknar man under ifrån. Den tunnaste strängen är alltså sträng ett och den tjockaste sträng sex.
Strängarnas namn och numrering: toner och tjocklek
Vi har egentligen redan varit inne på detta då vi har gått igenom vilka toner som hör ihop med respektive sträng. Men för att tydliggöra följer denna lista och då också med numreringen av strängar:
- Den låga E-strängen – den översta strängen och även den tjockaste (sjätte strängen).
- A-strängen – den femte strängen, alltså den näst översta och den näst tjockaste.
- D-strängen – den fjärde strängen.
- G-strängen – den tredje strängen.
- B-strängen – den andra strängen.
- Den höga E-strängen – den understa som även är den tunnaste (första strängen).
Nu har du koll på strängarnas namn och nummer på en gitarr. Eftersom dessa inte är utskrivna på gitarren bör du försöka lära dig dem utantill. Det kan vara svårt att lära sig alla samtidigt, men om du då och då repeterar några i taget kommer du snart kunna alla.
Varför är det viktigt att veta vilka strängarna är?
Det korta svaret är för att veta vad du spelar. För att förklara lite närmare så är kännedom om de öppna strängarna (en öppen sträng betyder att inget finger trycker ner den någonstans) första steget mot att lära dig alla tonerna på hela greppbrädan. Det kanske låter helt omöjligt att lära sig hela greppbrädan, men om du gör ett försök kommer du märka att det finns ett par genvägar. Till exempel genom att använda referenspunkter och lägga märke till upprepningar i ordningen kommer det gå betydligt enklare. Se en bild på tonernas placering på greppbrädan.
När du väl känner till var de olika tonerna finns över hela gitarrhalsen kommer du mycket enklare förstå ackord och inte minst skalor. Om du inte visste var tonerna var placerade skulle det krävas mycket mer memorering för att lära dig skalor och spela dessa över hela greppbrädan.
Om du tycker det verkar vara för mycket inlärning att lära dig varje tons placering bör du i alla fall se till att du har koll på vilka de öppna strängarna är som för att repetera är E, A, B, G, B och E (från tjockaste sträng till tunnaste). Om du till exempel tar del av lektioner på nätet kommer instruktionerna ofta utgå från att du känner till dessa och därför är denna kännedom ofta en förutsättning för att du ska kunna lära dig mer om hur du spelar. Om en instruktör säger eller om det i en text står ”A-strängen, andra bandet” ska du tänka ”aha, den näst översta strängen och sedan två band inåt”.
Om du tar del av videolektioner eller böcker på engelska är det bra att känna till att band på engelska heter ”fret”. Det som på svenska heter "den öppna A-strängen på andra bandet” blir på engelska ”the open A-string on the second fret”.
Läs även om hur ett strängbyte går till.