Annons ebok

Elgitarr

Här är elgitarren i blickfånget: kända tillverkare, dess delar, hur den kopplas till en förstärkare samt vad en effektpedal gör. Dessutom grundläggande fakta, en kortare historik och till sist några speltips.

Introduktion

Skillnaden mellan en elgitarr och en akustisk gitarr är bland annat att elgitarren har en mer slimmad hals och lägre stränghöjd över greppbrädan. Eftersom en pickup tar emot ljudet och för det vidare till förstärkaren behöver inte strängarna heller inte vara särskilt tjocka hos en elgitarr (inte desto mindre föredrar en del tjocka strängar av ljudmässiga skäl).

Den vanliga sortens elgitarrer består av en solid kropp, men det finns även så kallade halvakustiska gitarrer med en klanglåda. Den senare sorten är vanlig inom jazz och blues, men det finns inga strikta gränser när det kommer till användningsområden.

elgitarr och halvakustisk gitarr
Elgitarr med solid kropp till vänster och halvakustisk gitarr till höger.

Elgitarren med solid kropp har något bättre sustain, tonerna varar länger på av den stora massan i gitarrkroppen. Den har också något mer tryck i diskanten. Den halvakustiska har en viss akustisk karaktär och mer värme i ljudet.

Elgitarrens delar

Här är en skiss på en elgitarr med dess huvudsakliga delar namngivna.

elgitarr schema över delar

Namn och information om elgitarrens delar:
Greppbräda
Ovandelen av halsen.
Hals
Den långa delen av konstruktionen, vilken är välvd på baksidan för att passa handens grepp. Den är antingen fastskruvad eller limmad samman med kroppen.
Huvud
Den minsta av de tre huvuddelarna och är sammanfogad med halsen med lim. Stämskruvarna sitter på ena sidan på bildexemplet, men kan också vara uppdelade på båda sidor.
Kropp
Den stora delen av konstruktionen. På bilden ovan syns att ovansidan av kroppen är välvd samt att det finns bindningar på ytterkanten. Det sitter också två fästen för axelrem.
Pickup
Det som på bilden benämns humbucker pickup och single coil pickup fångar upp strängarnas vibrationer och sedan genom den elektronik som sitter under gör det möjligt att spela med förstärkare.
Omkopplare
Genom att flytta spaken väljs vilken pickup ljudet ska tas upp genom.
Stall
Stallet skiljer sig från akustiska gitarrers motsvarighet genom att det är justerbart, vilket innebär att varje enskild sträng kan justeras.
Tonkontroller
Vrids för att minska och öka volymen. Medsols ökar volymen.
Volymkontroller
Påverkar hur ljudet låter då en förstärkare är ansluten – ibland står det siffror på dessa numrerade från noll till tio (ju lägre tal detsto mer bas och ju högre tal desto mera diskant).
Uttag
På bilden ovan sitter uttaget (eller jacket) för förstärkarsladd på kroppens ovansida, men det är också vanligt att det sitter på sidan. En så kallad telekabel används.
Stämskruvar
Sitter på huvudet och används för att släppa eller dra åt strängarna.
Svajarm
Finns på vissa modeller och används för att skapa vibrato.

Elgitarrens historia och kända tillverkare

Elgitarren kom ursprungligen till för att ge mer volym. Med tiden insåg man att elektrifiering också påverkade instrumentet på fler sätt: det ledde till att man kunde spela med mer attack och mer sustain (tonerna kunde ringa ut längre). Ett nytt medium, delvis, hade uppstått.

Rickenbacker logoMan skulle kunna påstå att elgitarrens historia började 1932 när företaget Rickenbacker (hette först Richenbacker) startade sin produktion. De första modellerna gjordes i aluminium och hade små runda kroppar och långa halsar.

Fender logoDet skulle dock bli Fender (efter grundaren Leo Fender) som började tillverka elgitarrer i större skala och med stor framgång. Den första modellen hette Broadcaster innan den bytte namn till Telecaster. Läs mer om Fender och deras modeller...

Gibson logoEfter Fenders succé med Telecastern anlitades Les Paul av företaget Gibson för att hjälpa till i framställandet av en ny elektrisk gitarr. Jämte Leo Fender är Les Paul en av det stora innovatörerna och han låg bakom Gibson Les Paul. Läs mer om Gibson och deras modeller...

Andra kända tillverkare av elgitarrer är Epihone, ESP, Hagström, Ibanez, Jackson, PRS och Squier.

Läs vidare om elgitarren och rockens historia.

Material och konstruktion

Olika träslag brukar generera en viss ljudkaraktär. Hårda material som mahogny och rosewood (rosenträ) brukar ge ett varmare ljud samt bättre sustain medan al och lönn ger ett ljud som är klarare och ljusare.

Olika träslag för elgitarrer:

Mahogny – ger ett varmt ljud som speciellt framhäver mellanregistret.
Rosewood – ger ett varmt ljud.
Lönn – ger ett klart och ljust ljud (heter maple på engelska).
Al – minde vanligt, med liknande ljudegenskaper som lönn (heter alder på engelska).
Pau ferro – ett av många exotiska träslag som dykt upp på senare tid, liknar rosewood fast med något ljusare ljud (kallas även morado).

För att elgitarrens egentliga ljud ska uppstå finns så kallade pickuper (single coils och/eller humbuckers) monterade på gitarren (se bild ovan på elgitarrens delar). Dessa har magnetspolar som tar emot strängarnas vibrationer och skickar vidare dessa som signaler till en förstärkare genom den sladd som är kopplad mellan gitarr och förstärkare.

När gitarren konstrueras består den av två huvudsakliga delar: kroppen och halsen. Dessa monteras ihop med en så kallad halsinfästning. Det finns framför allt två olika varianter där halsen antingen är limmad eller fastskruvad med kroppen. Rent generellt brukar gitarrer med limmad halsinfästning vara dyrare då dessa sägs ge bättre ”sustain”. En fördel med det andra alternativet är möjligheten att byta ut halsen.

Mått och vikt

En fullstor (det finns även bland annat 3/4 och 1/2 som rekommenderas för barn) elgitarr brukar vara mellan 96 och 102 centimeter på längden. Den bredaste delen av kroppen brukar vara runt 30 centimeter.

När det gäller vikt skiljer det sig beroende på material förstås och även om det är en solid eller halvakustisk kropp. De lättaste solida modellerna kan väga ner på 3 kilo medan tyngre kan väga upp mot 5 kilo eller mer. Några kända solida modeller som tillhör kategorin lätta elgitarrer är Gibson SG, Fender Stratocaster och Fender Telecaster som samtliga väger omkring 3,5 kilo. Detta kan jämföras med Gibson Les Paul som brukar vara något tyngre på drygt 4 kilo. Det kan skilja ytterligare beroende på årsmodeller.

Mensur

Mensur (på engelska scale lenght) anger halsens mått och avgör därmed också hur långt avståndet är mellan bandstavarna på greppbrädan. Större mått är perfekt för lead (solos etc.) då du får mer utrymme för fingrarna på de höga banden medan mindre mått passar bättre för rythm (ackord etc.) då du inte behöver sträcka på fingrarna lika mycket.

Mensur för några kända elgitarrmodeller:

Fender Stratocaster och Telecaster – 25,5 tum
Gibson Les Paul och SG – 24,75 tum
PRS (flesta modeller) – 25 tum

Stall

Stallet där strängarna är fästa till kroppen finns i olika utföranden, till exempel så kallade tremolostall och Tune-o-matic. Till en del stall kan också en svängarm skruvas fast och skapa vibrato för alla strängar som spelas på samtidigt. Läs mer om olika sorters stall.

Halsprofil

Hur halsen är utformad påverkar hur väl du kommer åt att greppa om den på ett sätt som känns bekvämt och optimerar ditt spelande. I tillverkarnas modell-specifikationer förekommer termer som "D-shape", "C-shape", "U-shape" och "V-shape". Om du vänder det versala C:et -90 grader får du en bra uppfattning om hur en C-profil ser ut. I jämförelse är en U-profil något mindre plan och något mindre oval. Mindre vanlig är V-profil där undre delen av halsen är spetsigare än de andra.

Priser

Det är väldigt svårt att ringa in prisnivån. Det kan variera mellan 1000 kronor och 30 000 kronor (och uppåt) beroende av tillverkare och modell. Det finns nybörjarpaket som inkluderar en elgitarr, förstärkare och fodral för några tusenlappar. Är man beredd att lägga sig på övre delen av prisnivåerna för dessa kan god kvalitet hittas.

För dem kräsna kan prislappen hamna på femsiffriga belopp. Tillverkare som Fender, Gibson och PRS har många modeller mellan 10 000 och 20 000 kronor.

Koppla till förstärkare

Eftersom en elgitarr använder elektronik för att förstärka ljudet är den inkomplett utan en förstärkare (bland övrig utrustning finns bl.a. en preamp). Det finns dock alternativ som multieffekter där ljudet kan gå ut via hörlurar.

Elgitarren i sig består av en solid kropp (modifikationer av detta förekommer), vilken därmed inte ger ifrån sig eget ljud på samma sätt som en akustisk gitarr med resonatorkropp och ljudhål. Det betyder dock inte att träslag och dylikt är helt irrelevant – en elektrisk gitarr som låter mindre bra "unplugged" kommer säkerligen låta sämre även då den är kopplad till förstärkaren.

En elektrisk gitarr kopplas ihop med en förstärkare genom en 1/4 tums teleplugg. För att det ska höras något via förstärkaren behövs så klart även förstärkare, men numera är detta ofta inbyggt (sådana förstärkare brukar kallas combo).

Effektpedaler

För att få ytterligare sound kan du dessutom ansluta pedaler. Det finns olika pedaler med olika slags effekter, några exempel är dist, wah-wah och delay.

Det finns effektpedaler som per definition inte är pedaler utan snarare skulle kunna kallas ”effektmoduler”. Dessa är perfekta för dig som inte exakt vet vilken effektpedal du ska välja eller inte har råd att köpa flera stycken. I dessa moduler ingår det många effekter som du kan välja mellan och därutöver ofta fler funktioner som till exempel trummaskin. Läs mer om effektpedaler.

Powerackord

Powerackord är perfekta att spela på elgitarren när du använder mycket dist (distorsion: en ljudeffekt som används frekvent i bl.a. rock, hårdrock och punk). När dist används låter det nämligen inte särskilt bra med ackord som involverar många strängar då ljudet tenderar bli oklart och brötigt.

Powerackord löser detta genom att bara två eller tre strängar spelas samtidigt. Med powerackord kan du därmed behålla en klar ton trots uppskruvad dist.

Powerackorden är flyttbara, vilket innebär att du kan använda samma grepp fast spela olika ackord beroende på positionen, se diagram.

Öppna ackord

Som nämnts är ackord där många strängar spelas samtidigt inte idealiska på en elgitarr med mycket dist. När du spelar utan dist eller med relativt lite är öppna ackord dock problemfria att spela. Och om man vill få med öppna ackord i musiken trots att det är mycket dist är metoden att endast spela på de tre eller fyra lägsta strängarna, det vill säga E-, A-, D- och eventuellt G-strängen.

Några öppna ackord som gör sig bra i sammanhang med elgitarr är dessa: E, A, D. Vi ska inte prata länge om öppna ackord då dessa redan tagits upp på andra ställen på denna sida.

Böcker om att spela elgitarr

Det finns en rejäl bokskörd med fokus på elgitarr. Nämnas kan till exempel Elgitarr - rock & blues som är en bokserie i tre delar och en bra kurs i bokform för dig som kan grunderna i gitarrspel, men vill utvecklas på elgitarren. Till varje bok medföljer tabulatur/noter till utvalda låtar och en CD-skiva där du kan lyssna på hur det ska låta. Några av låtarna är "Enter Sandman" (Metallica), "Honky Tonk Women" (The Rolling Stones), "Still Got the Blues" (Gary Moore), "Roadhouse Blues" (The Doors), "Statesboro Blues" (Blind Willie McTell) och "Paranoid" (Black Sabbath).

Framtiden för den elektriska gitarren

Klimatförändringar har påverkat tillgången på trä för tillverkning. Bland annat har den ökade nederbörden i centrala delarna av USA gjort att beståndet av ask, vilket varit det primära materialet för bland annat klassiska modeller från Fender, minskat och företaget har annonserade 2020 att al kommer ersätta ask för många av deras modeller.