Klassisk musik
Här följer en introduktion för klassisk musik på gitarr. Ingår gör bland annat sitt- och handpositioner, genomgång av tekniker och spelexempel inklusive kända musikstycken.Huvudinnehåll
Sitt- och handpositioner
Sittposition
Den typiska sittpositionen för klassisk gitarr är att ha instrumentet i stark lutning med halsen i cirka 45 graders vinkel uppåt. För att kunna ge stöd åt gitarrkroppen med vänsterlåret brukar även en fotpall användas för vänsterfoten. Utan fotpall kommer gitarrkroppen för långt ner (en del använder i stället någon form av stöd som vilar mellan sargen på gitarren och låret).
Fast detta är inte strikt nödvändigt. Om du är van med att hålla gitarren i ett mer horisontellt läge och tycker om att skifta mellan olika musikstilar går det så klart att spela i denna musikstil med den vanliga sittpositionen.
Anledningen till att positionen med gitarren i 45 graders lutning används är att det kan bespara handleden och övre handen då sträckningen blir något mindre, vilket blir viktigare då den klassiska gitarren med nylonsträngar har en bredare hals än den så kallade westerngitarren.
Grundposition högerhanden
En vanlig grundposition för högerhand som brukar läras ut är med tummen vilande på fjärde strängen och de tre fingrarna sedan i naturlig följd intill de tre nedre strängarna. När flera strängar spelas ihop ska inte strängarna normalt slås an som vid kompspel utan "plockas" samtidigt genom att insidan av tumme och fingrar dras ihop.
Du kan antingen spela med fingertopparna eller med naglarna. Spelar du med naglarna (vilket är ett vanligt spelsätt som en gång infördes av Segovia), ska du tänka på att tonen påverkas av vad strängarna kommer i kontakt med. Försök se till att naglarnas kanter är rundade (en del undviker dock att ha dem rundande längst fram utan ganska raka) och släta. Naglarna behöva växa ut 2–3 millimeter. Det är inte enbart nageln som kommer i kontakt med strängen utan i regel både fingertopp och nagel tillsammans.
Grundposition vänsterhanden
För klassisk gitarr är det standard att ha tummen placerad mitt på baksidan av halsen. Du ska alltså inte greppa halsen med vänsterhanden så att tummen syns ovanpå. Denna handposition ger dig bästa möjliga förutsättningar till räckvidd i greppbrädans riktning eftersom fingrarna hamnar parallellt med bandstavarna i deras längdriktning (de behöver troligtvis vinklas något på de första banden för att handen inte ska hamna i onaturlig position). En riktlinje är att tummen ska vara i rak vinkel och inte ligga för snett åt någon sida samt vara ungefär i förhållande med pek- och långfinger. När sedan handen förflyttas ska tummen följa med.
Spelteknik
Klassisk musik på gitarr liknar vanligt fingerspel. Den högra handens tumme används i regel för att spela på de tre översta strängarna medan pek-, lång- och ringfinger tar hand om de tre understa. När en sträng upprepar samma ton direkt efter varandra används två eller tre fingrar för att alternera.
Spelexempel 1. Lång- och pekfinger respektive ring-, lång- och pekfinger.
Spelexempel 1 illustrerar med både vanliga noter och tabulatur hur samma sträng växelvis slås an av lång- och pekfinger (första takten) och ring-, lång- och pekfinger (andra takten). Bokstäverna "m", "i" och "a" är förkortningar för traditionella namn på fingrarna inom klassisk gitarrmusik:
Pulgar (p) = tumme
Indice (i) = pekfinger
Medio (m) = långfinger
Anillo (a) = ringfinger
Det finns två huvudsakliga tekniker med högerhanden när det gäller hur strängarna spelas. Detta förklaras i rutan:
Tirando – tumme och finger spelas i riktning mot varandra, tummen nedåt och finger uppåt (kallas ibland fritt anslag på svenska och på engelska free stroke).
Apoyando – tumme eller finger slår an en sträng och fullföljer rörelsen mot nästa sträng och stannar upp vilar mot denna (kallas ibland stödanslag på svenska och på engelska rest stroke). Strängen som tummen eller fingret vilar ska inte spelas utan bara fungera som stöd. Detta kan till exempel ske genom att pekfinger spelar den understa strängen och sedan stannar och vilar mot den näst understa i stället för att befinna sig fritt i luften. Tekniken ger ett kraftigare ljud än annars då den inte släpps förrän den dragits långt mot nästa.
I Spelexempel 1 kan du själv välja mellan dessa tekniker. Prova både och avgör själv vad du tycker är bekvämast och lyssna också efter små skillnader i hur tonen låter.
Att använda fingrarna rätt gör det enklare för dig. Jämför att spela samma sak, fast med olika fingrar i exemplet nedan:
Spelexempel 2. Samma sak, fast med olika fingrar
Att använda sekvensen ring-, pek- och långfinger som i andra takten förenklar spelandet i exemplet.
När du spelar två eller fler strängar samtidigt bli det näst intill omöjligt att använda den teknik som kallas apoyando. När du spelar flera strängar samtidigt fullföljer du rörelsen uppåt med fingrarna och tummen i riktning mot insidan av handen. Du kan öva på detta i nästa spelexempel:
Spelexempel 3.
De första och sista tonerna ska alltså spelas tillsammans genom att du ”plockar” dem uppåt med tumme samt finger samtidigt. Som du märker skapas ett större djup i musiken när du kombinerar en ljus ton med en mörk.
Övning (pdf) kromatisk skala med utsatta fingersättningar för både höger och vänster hand.
Musikstycken (noter och tabs)
Det finns klassiska kompositörer som särskilt komponerat för gitarren såsom Robert de Visée, Fernando Sor, Maru Giuliani, Francisco Tárrega och Andrés Segovia. Men det går förstås även att spela andra klassiska musikstycken som är omarrangerade för gitarren.
Några kända stycken med tabs och eventuellt även noter:
Gitarrtyp
När det gäller gitarr och klassisk musik används uteslutande nylonsträngade gitarrer. Ja, det kallas i själva verket ofta klassiska gitarrer. Dessa har extra avstånd mellan strängarna, vilket underlättar fingerspelet samt är relativt korta, vilket underlättar den sittposition som förklarades tidigare då gitarren hålls vinklad cirka 45 grader. Även strängarna är anpassade för att ge den klang som en klassisk gitarrist söker.
Det finns vanliga modeller samt konsertgitarrer för ett dyrare pris.
Tips och inspiration
Det finns många böcker i ämnet om du vill fortsätta lära dig denna musikstil. Till exempel rekommenderas Play Classical Guitar av David Braid.
Att titta närmare på är de berömda övningarna som på engelska brukar kallas Giuliani's 120 Right Hand Studies. Här är en länk till samtliga 120 med noter i pdf-format.
Här är musiktips med kompositörer och album.
Se även artikeln om traditionell musik.