Plektrum
Ett plektrum för gitarrspel är oftast tillverkat av nylon eller celluloid. Det finns också olika tjocklekar: tunnare plektrum är lättare att böja och passar bra till rytmspel (huvudsakligen ackord), tjockare passar bra till lead spel (dvs. solon, licks med mera). Även storlekar varierar och till exempel brukar dem som spelar jazz använda mindre plektrum.Material, form och tjocklek
Som redan nämnts är plektrum oftast gjorda i plast – celluloid, nylon, tortex eller ultext, men det finns även plektrum av olika metaller samt i trä. Generellt brukar det vara något enklare att greppa nylonplektrum än ett i celluloid. För att man inte ska tappa greppet kan det finnas av upphöjningar på ytan i form av mönstrade räfflingar eller kanske bara bokstäver. Vad det än är bidrar det till att plektrumet inte glider mellan fingrarna. Det finns även modeller där det finns en urgrävd del som passar tummen och pekfingret.
Olika material och deras ljudkaraktärer samt spelegenskaper:
Celluloid – ett av dem första materialen som användes och skapades bland annat för att ge mycket volym.
Nylon – mjukt och böjligt material, till exempel bra för strumming (ackordspel över många strängar samtidigt).
Tortex – hård plats med något sträv yta som ger ett klart ljud.
Ultex – hård plats med glatt yta som ger ett något varmare ljud än tortex.
Metall – ger ett "metalliskt" ljud (i brist på bättre beskrivning). Mindre skonsam mot gitarren än plast.
Trä – det finns en mängd träslag att välja på med olika ljudegenskaper och skillnader i spelbarhet. Tenderar att slitas ut fortare än plastplektrum.
Bild 1. En samling plektrum.
Tjockleken påverkar också ljudet. Ett tjockare plektrum låter faktiskt inte mer utan snarare mindre än ett tunnare, tjocka ger ett dovt och fylligt ljud medan tunna ett klart och krispigt. Eftersom plektrum är väldigt billiga, de brukar kosta en tia styck eller ännu mindre, kan du testa ett antal och ta reda på vad du gillar bäst. Det rekommenderas särskilt att du har några plektrum med olika tjocklek då du eventuellt vill variera beroende vad du spelar. Som nämndes ovan är böjliga plektrum ofta att föredra vid ackordspel.
En sak som du också kan märka är att du troligtvis kommer kunna spela snabbare med ett mindre plektrum. Det är ganska logiskt eftersom du kan minska rörelseomfånget.
Här spelar även spetsen på plektrumet in, om än marginellt för de flesta. En del föredrar plektrum med mindre rundning ute vid spetsen för att de kan spela snabbare då.
En av de största tillverkarna heter Dunlop. Är du ute efter speciella motiv kan du hitta en del originella plektrum hos Plektrumgrossisten.com.
Att spela med ett plektrum
Det är så klart inte nödvändigt att någonsin använda plektrum då du spelar gitarr. Det är dock värt att prova då ljudet blir annorlunda, det blir mer ”krispigt” och dessutom ger det mer ”attack”. Därutöver kan du använda dig av tekniker som alternerade ned- och uppslag.
När du spelar håller du plektrumet mellan tummen och pekfingret. Se till att hålla så att du får ett fast grepp, men att spetsen är fri (se bild 2). De övriga tre fingrarna rekommenderas att vridas inåt.
Bild 2. Grepp om plektrumet.
Det finns ingen inskriven lag på att du måste hålla plektrumet på det här sättet. Gitarrister använder lite olika grepp och snart utvecklas en vana för vad som känns naturligt. En del placeras till exempel plektrumet längre upp på pekfingret och viker den främsta delen av fingret uppåt. Du kan också experimentera med att vinkla plektrumet så att du träffar strängen mer från sidan och lyssna hur ljudet ändras.
När det gäller kompspel (strumming) föredrar en del att i stället låta strängarna träffas av långsidan av plektrumet. Detta minskar volymen något och det gör också att risken minskar för att plektrumet ska "fastna" mellan strängar, vilket särskilt är vanligt vid uppåtrörelser.
Ibland vill du växla mellan att spela med och utan plektrum. I stället för att lägga ifrån dig och ta upp plektrumet om vartannat kan du "klämma fast" det under ett finger. Förslagsvis genom att ha det liggande mot pekfingrets nedre del och med ena kanten mot handflatans insida.
Övningar med plektrum
Här följer tre enkla övningar för med vilka du kan öva grundläggande spel med plektrum.
I den första övningen spelar du enbart nedåtslag, fyra per takt innan du flyttar ett band uppåt och sedan samma sak på strängen under. Du kan fortsätta med samma spelmönster på de övriga strängarna.
Fig 1. Enbart nedåtslag.
Andra övningen innefattar samma noter, fast här använder du tekniken alternerade ned- och uppåtslag, vilket ger ett mer ekonomiskt rörelsemönster. Vanligt är att enbart nedåtslag används för fjärdedelsnoter och alternerade ned- och uppåtslag för sextondelsnoter.
Fig 2. ned- och uppåtslag.
I tredje övningen
används på nytt alternerade ned- och uppåtslag och förflyttning till en ny ton efter varje slag.
Fig 3. ned- och uppåtslag.
Övning och spelexempel i tabulatur som kan öppnas i pdf-fil:
Plektrum övningar och spelexempel (pdf)
Tumplektrum
En del gitarrister använder tumplektrum, vilka sätts fast runt tummen. Eftersom de sitter på tummen är dessa vanliga när man ägnar sig åt fingerspel. Läs mer om att spela med tumplektrum.
Fingerplektrum
Även plektrum som träs på fingrarna förekommer (se bild 4) och då oftast i kombination med tumplektrum. De finns i plast och metall, det senare ger högre ljud.
Dessa sätts normalt på pekfinger och långfinger samt eventuellt ringfinger. Observera att de inte sätts på så de blir som förlängda naglar utan omvänt, spetsen ska alltså gå ut från undersidan av fingret.
De är ganska vanliga för blues med akustisk gitarr och andra former av "fingerpicking" gitarr. Fingerplektrum används bland annat för att slippa odla långa naglar eller lösnaglar. Det brukar behövas en tillvänjningsperiod då det kan kännas klumpigt i början att spela med fingerplektrum.
Bild 3. Fingerplektrum.
Ett alternativ ifall greppet om plektrumet lossnar
ZeroGravity har tagit fram ett hjälpmedel för gitarrister som tycker att de tappar greppet om plektrumet. Deras Orbit Guitar Pick (se bild till höger) är en plasttingest med en ögla som du trär in pekfingret i för att plektrumet ska hållas på plats. Den kostar drygt femtio kronor, men kan vara svår att få tag i svenska musikbutiker.
Om du känner att du inte har tillräckligt grepp om plektrumet rekommenderas dock att prova olika plektrum inklusive med olika material, då vissa ger bättre grepp och exakt vilka kan skilja sig på individuell nivå. Det är också en vanesak. Med tiden kommer du troligtvis inte uppleva att plektrumet glider ur greppet.